Ordval har storbetydelse. När exempelvis en utskottsordförande i riksdagen kallar en journalist för ”vidrig liten människa” eller en kritiserad landshövding säger att hen inte vet vad ”människan” ville med sitt agerande, är ordvalet långt ifrån någon slump. Avsikten är tydlig. Den som omnämns som människa står långt ner på någon inofficiell värderingslista som tydligen finns. Kanske tydligast i vissa kretsar? Man kan vara kollega, vän eller partikamrat men när man i sin ilska hamnar bortom alla positiva och neutrala benämningar, då tar man till: människa. Förklenande och nedvärderande i all sin tydlighet. Lågt stående tydligen, men ”människa” i alla fall.
Om inget görs blir konsekvensen ett paradigmskifte också för public service där dess oberoende, bredd och mångfald devalveras.
I George Orwells ?1984? är språkbruket ett viktigt maktinstrument. Krig betyder fred. I Sveriges 2024 och i utredningen om ett ”hållfast och oberoende” public service så betyder det ”nedmonterat och statsdirigerat”.
Jan Scherman
är aktuell med filmen ”Make democracy great again”, om vår hotade demokrati. Han var tidigare vd på TV4 och är aktiv i föreningen Oberoende public service.
Noggranhet är ingen ursäkt för långsamhet.
Snabbhet har ett eget värde.
Se där några ledord från högsta ort. Och gäller de för de som skall skriva våra lagar så måtte det väl gälla allmänt för oss andra också? Annars blir det väl konstigt om vi skall styras och dömas efter administrativa produkter som utarbetats efter dessa ledord, men som inte skulle vara giltiga för alla oss andra?
Så nu vet vi!
Amanda Sokolnicki är helt rätt på det.
Analytiskt glasklart: Vem skall nu kasta första stenen?
#kålsupare
https://www.dn.se/ledare/amanda-sokolnicki-rotan-gar-mycket-djupare-an-till-anna-kinberg-batra/
Hegemonin är samhällets ramar för vad som kan diskuteras, de grundantaganden alla tar för givna och det sunda förnuft en diskussion måste utgå från. När politiken gör en tvärvändning framstår den som håller fast vid sina krav som radikaliserad.
Mathias Wågh
Aftonbladet